ElinG

Ja, nu är jag kär igen! Men denna gång är det inte mina lysdioder, utan Brahms symfoni nr 2, andra satsen, som orsakar min kärlek. Så härmed bör jag kanske varna känsliga läsare för ett fortsättningsvis lite musiknördigt blogginlägg. Ni kan lyssna på mästerverket här på spotify. Den är så otroligt vacker! Först ett smäktande vackert cellosolo (så klart!), vars melodi sedan förekommer i olika skepnader genom stycket, uppblandat med lite dramatik och en hel del romantiska tre-mot-två rytmer. ååh :) Lyssna och njut!

Och vad är ännu bättre? Jo att vi ska spela den med Akademiska Kapellet :D Välkommen på konsert om två månader ungefär!